Direktlänk till inlägg 5 juni 2006
syntax error..
Jag blir inte klok på dessa karlar.. hur jag än gör blir det fel, Nu kommer han och säger att han känner sig utnyttjad och att han mår dåligt av vårt så kallade förhållande.. jag har haft sådana tankar i flera år (vi har "dejtat" i 5 år) och försökt förklara mina känslor för honom men det har inte gått in och NU kommer han!! Det är stor åldersskillnad mellan oss och jag träffade honom bara ett år efter att min sambo plötsligt dog.. jag var förvirrad och han var kär, vi försökte att leva tillsammans ett tag men det fungerade inte dels pga mig (jag visste inte vem jag var) och dels pga att han inte kunde berätta för mig vad han kände.. vi kommuniserade inte alls. Han är fortfarand en stor och viktig del i mitt liv men vi träffas aldrig ute bland folk längre då det bara leder till onödigt strul och en massa näsvisa frågor. Jag vet att detta inte leder någon vart men jag vill inte släppa honom, jag kan inte. Kanske pga att min tidigare pojkvän dog så kan jag inte släppa någon ifrån mig...jag håller fast, kosta vad det kosta vill. Vad ska jag göra ?jag vill ju ha en karl och en massa barn..egentligen! och det får jag aldrig tillsammans med honom. Att våga släppa taget är en svår läxa att lära...
I 29 år har jag kuvats och stuvats för att passa . Jag ska lära mig att: säga ifrån stå på mig försvara mig låta bli att be om ursäkt låta bli att ursäkta mig Jag får höras och synas Jag ska sätta gränser tidigare skippa det dåliga samv...
Så trött! Känner mig helt borta, hade jag bara mina egna tankar i huvudet vore det en sak man jag försöker räkna ut vad alla andra tycker och tänker också, även om jag frågar dem så vet jag inte om de svarar ärligt och då måste jag kalkylera och anal...
Det är inte många som fortfarande hänger med sen åren i grundskolan, men någon enstaka gör det och en av dem e min vän Mona. Genom livet har vi följt varanndra, vissa år bara på avstånd men alltid nära i hjärtat. Jag måste komma ihåg att jag har såda...
Här börjar min karriär som bloggare, jag har ingen aning om vilka rubriker denna blogg kommer att få, men av erfarenhet så vet jag att det kommer att bli mycket tokigt och roligt men också många ledsamheter, allt det som är ingredienserna i mitt liv....